Under de senaste åren (från 2022 och framåt) har flera fall uppmärksammats där medier som Expressen och TV4 rapporterat på ett sätt som vi – tillsammans med många andra som följer samhällsutvecklingen – uppfattat som vinklat eller onödigt kritiskt gentemot Socialdemokraterna. Framför allt rör det frågor om kriminalpolitik, invandring/integration samt förtroende för S-ledningen. Vissa menar att retoriken i dessa medier ibland ligger nära Sverigedemokraternas narrativ. Nedan granskas några konkreta exempel och huruvida det finns ett mönster av partiskhet eller medveten opinionsbildning.
Fotbojan och Teresa Carvalho
Ett omskrivet exempel är rapporteringen hösten 2024 om Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson Teresa Carvalho och idén om fotboja på barn. Inför politiska samtal om gängkriminaliteten presenterade S flera skärpta förslag, inklusive ”punktmarkering och digital fotboja för 6-12-åringar på väg in i kriminalitet”, vilket framgick av SVT:s rapportering om Socialdemokraternas kriminalpolitiska förslag. Detta citerades av nyhetsbyråer (TT) och plockades upp av bl.a. Expressen med rubriker i stil med ”Förslag från S: Sätt fotboja på barn”. Formuleringen skapade starka reaktioner – tanken på fotbojor på så unga som sexåringar väckte både kritik och förvirring.
Socialdemokraterna menade att förslaget misstolkats. Teresa Carvalho gick ut och förklarade att det rörde sig om ett missförstånd – avsikten var att ge socialtjänsten fler verktyg för att hindra unga i riskzonen (t.ex. tonåringar) från att dras in i kriminalitet, inte att bokstavligen sätta fotboja på 6-åringar. Förslaget hade av misstag hamnat under fel kategori i partiets program (6-12 år) och hade ingen specifik nedre åldersgräns, vilket hon förklarade i intervjuer där hon slog fast att det ”inte finns någon åldersgräns” för åtgärden i sig enligt Aftonbladets genomgång av Carvalhos förtydligande och hennes uttalande om att fokus låg på unga på glid mot gängbrottslighet. Trots detta fick den initiala, förenklade nyhetsvinkeln stor spridning.
Expressen och andra medier rapporterade alltså i rubriker att S ville ”sätta fotboja på barn”, vilket tekniskt sett byggde på S-förslaget men missade kontexten. Effekten blev att Socialdemokraterna framstod som drastiska – ”plötsligt hamnar sexåringar i samma mening som fotbojor” och ”då har något gått väldigt snett” kommenterade Dagens ETC kritiskt i sin ledartext om Socialdemokraternas svar på fotbojeförslaget i deras analys av hur sexåringar plötsligt nämndes tillsammans med fotbojor. Socialdemokraterna tvingades lägga tid på att desarmera bilden av att de vill sätta fotboja på förskolebarn. Detta är ett exempel på en vilseledande vinkling: en överdriven tolkning som drabbade S negativt innan rättelse kom ut.
Anklagelser om S ”trollfabriker” – AiP-affären
Ett annat uppmärksammat fall gäller Socialdemokraternas mediebolag AiP Media och anklagelser om så kallade ”trollfabriker”. Hösten 2025 avslöjade TV4 Nyheterna att AiP (som ägs av Socialdemokraterna) driver sajter och konton i sociala medier där det politiska innehållet är tydligt vinklat till S:s fördel – utan att det alltid framgår att S ligger bakom. Bland annat lyftes sajten Politikkollen, som utger sig vara en neutral faktasida men i själva verket drivs av AiP och framställer regeringspartierna (Tidöpartierna) negativt och Socialdemokraterna positivt, vilket framgick av Omnis sammanfattning av TV4:s avslöjande om AiP:s dolda kanaler. TV4 påpekade också i samma granskning att AiP genom dessa konton kunde kringgå nya regler mot politisk annonsering på Meta (Facebook och Instagram) genom att paketera politiska budskap som redaktionella inlägg, enligt uppgifterna om hur AiP rundade Metas annonsregler.
Nyheten slog ned som en bomb. Flera moderata företrädare rasade och kallade AiP:s verksamhet för ”vilseledande”, vilket återgavs i Omnis sammanfattning av reaktionerna på TV4:s granskning. Moderaternas Carl-Oskar Bohlin anklagade Socialdemokraterna för att driva en egen ”trollfabrik” – en tydlig parallell till avslöjandet 2022 om Sverigedemokraternas trollkonton, något som tidigare beskrivits i Aftonbladets rapportering om SD-kopplade konton och i Svenska Dagbladets genomgång av hur begreppet trollfabrik använts i debatten. Expressen hakade på och publicerade artiklar om ”S betalade för vilseledande konton” och ”Så kringgår S regelverket – med hemliga nätverket”, där det framgick att Socialdemokraterna via AiP spridit budskap på nätet under halv-anonym täckmantel, vilket också noterades i Omnis redogörelse för Expressens och TV4:s uppgifter. Kritiken från högerhåll fokuserade på att S hade kritiserat SD:s nättroll men nu själva ägnade sig åt liknande metoder – ”Socialdemokraternas egen trollfabrik är nu avslöjad”, som en moderat uttryckte det i intervjuer som refererades av Svenska Dagbladet.
Socialdemokraterna försvarade sig med att inget otillbörligt skett. Magdalena Andersson avfärdade hela saken med orden ”Det är inget avslöjande, den informationen finns ett klick bort”, vilket hon sade i SVT:s partiledardebatt enligt Svenska Dagbladets rapportering om Anderssons svar om AiP, med hänvisning till att AiP:s koppling till Socialdemokraterna är offentlig. AiP:s vd Daniel Färm påpekade i intervjuer att kontona faktiskt uppger AiP som avsändare och att AiP är ett redaktionellt oberoende bolag, om än S-finansierat, vilket framgick av Aftonbladets genomgång av AiP:s ägarstruktur och hans förklaring om att AiP inte samarbetat med extremistiska konton. Färm medgav samtidigt att de borde ha varit tydligare och att det var olyckligt att deras meme-konto ”Jävla @uland” hade råkat interagera med ett konto som visade sig sprida antisemitiskt innehåll, något som han kallade ”fullkomligt förkastligt” enligt Aftonbladets redogörelse för kritiken mot AiP:s konton. Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin betonade därefter att partiet inte detaljstyr AiP:s redaktionella arbete, vilket han framhöll i uttalanden som återgavs av Aftonbladet i deras rapportering om partiets interna ansvarsfördelning.
Trots förklaringarna var mediabilden redan satt: Expressen och TV4:s rapportering ramade in det som att S i det fördolda bedrev propaganda på nätet i likhet med SD:s ökända trollfabriker, något som diskuterades i Svenska Dagbladets rapportering om hur AiP jämfördes med SD:s trollkonton. Fallet ledde till debatt om partiernas digitala metoder, där bland annat Liberalerna krävde att mediestödet till AiP skulle frysas på grund av vad de kallade ”kampanjjournalistik”, vilket framgick av Omnis sammanfattning av kraven på indraget mediestöd. För Socialdemokraterna innebar det negativ publicitet och anklagelser om hyckleri. Även om sakuppgifterna i TV4:s granskning inte var felaktiga i sig, ifrågasattes vinkeln – var det en neutral granskning eller ett sätt att ge igen mot S med samma mynt som SD fick smaka? Från S-håll tonade man ned det hela som old news, medan borgerliga debattörer framhöll det som en skandal.
Märk väl att vi redan här kan se hur Socialdemokraterna fungerar: De medger eventuella fel, rättar till dem och sedan återupprepas det inte. Jämförelsevis har vi SD som gör tvärtom: De återupprepar felen gång på gång på gång eftersom de i grunden varken ”tänker lämna sina rötter” eller är särskilt intresserade av vad allmänheten tycker egentligen. De VILL göra detta eftersom de hatar människor.
Fler ifrågasatta medieutspel mot S
Utöver det vi redan nämnt finns andra exempel där Expressen och/eller TV4 kritiserats för att försöka slå mot Socialdemokraterna:
- Integrationspolitiken och ”folkblandning”: Efter att S antagit en ny integrationspolitik 2023, som bl.a. talade om att ”blanda befolkningen” (att olika socioekonomiska och etniska grupper ska bo mer integrerat), uppstod en retorisk strid. Sverigedemokraterna utnyttjade begreppet och hävdade att det innebar tvångsförflyttningar. Expressen gav utrymme åt SD:s version: partisekreterare Mattias Bäckström Johansson (SD) skrev en debattartikel där han anklagade S för att ljuga om att det inte skulle finnas tvång – ”Socialdemokraternas integrationspolitiska talesperson Lawen Redar ljuger när hon påstår att partiets förslag om folkblandning inte innehåller några tvångsinslag”, vilket han framförde i Expressen-debatten om påstådd tvångsförflyttning kopplad till folkblandning. Vidare menade han att S i smyg bedrev experiment som ”förvandlar etablerade områden till experimentzoner”, ett påstående som också framfördes i samma debattartikel om Socialdemokraternas integrationspolitik. Att Expressen publicerade detta visar hur S-politik beskrevs i retorik snarlik SD:s narrativ (massinvandring, social ingenjörskonst etc). S-företrädare svarade att talet om ”folkblandning” med tvång var en vantolkning – målet var att bryta segregation, inte att tvinga någon att flytta. Ändå blev ordet något av ett slagträ i media och gav SD vinkeln att attackera S som otydliga eller falska.
- ”Hyckleri” om migration och brottslighet**: När Magdalena Andersson i december 2025 föreslog en blocköverskridande ”tioårspakt” med Moderaterna mot gängen – inklusive löfte om stramare migrationspolitik – bemöttes det i Expressen av starka ord. Moderata företrädare kallade utspelet ”noll trovärdighet” och ”höjden av hyckleri” från Andersson, givet Socialdemokraternas historia av generös migrationspolitik, vilket framgick av Expressens rapportering om kritiken mot Anderssons tioarspakt. Sådana uttalanden fick stort utrymme. På så vis förstärkte medier bilden av att S gjorde en politisk helomvändning enbart av taktiska skäl, vilket är ett vanligt SD-narrativ (att S ”pratar tufft men menar det inte”).
- Interna förtroendeproblem: Expressen har återkommande rapporterat om påstått missnöje inom S med partiledaren Magdalena Anderssons linje. I slutet av 2025 hänvisade tidningen till anonyma källor som hävdade att det ”bubblar av missnöje” internt över partiledningens högersväng och att Andersson kan petas vid en valförlust, vilket beskrevs i Omnis sammanfattning av uppgifterna om internt missnöje inom Socialdemokraterna. Att sådana artiklar publiceras i ett skede då S ligger bra till i opinionen men samtidigt kritiseras från vänsterhåll kan tolkas som att medier lyfter fram splittring inom partiet för att ifrågasätta väljarnas förtroende. S-källor har avfärdat mycket av detta som spekulation, men rubrikerna skadar ändå bilden av enighet och stabilitet.
Mönstret är att kritiken fokuserar på S inom SD:s favoritområden
Ser man till helheten framträder ett mönster där Expressen och TV4 (särskilt via nyhets- och debattinslag) ofta hamnat i en kritisk hållning gentemot S i just de frågor där även Sverigedemokraterna brukar gå till angrepp.
- Lag och ordning: Både fotboja-historien och tioårspakten mot gäng illustrerar hur S försökt profilera sig tuffare mot brott, bara för att mötas av skepsis eller skarp medial granskning. Medierna har uppmärksammat varje potentiell miss – från drastiska idéer som kan misstolkas (fotbojor på barn) till att peka på S-regeringens tidigare misslyckanden med att stoppa gängen. Den underförstådda jämförelsen är ofta att S nu ”kopierar” högerns politik, eller att de trots hårda ord saknar trovärdighet – en berättelse SD gärna driver.
- Invandring och integration: Här syns tydligt hur Expressens debatt- och ledarsidor givit utrymme för retorik som länkar S till problemen med hög invandring. Till exempel publicerades en debattartikel av SD-profilen Richard Jomshof där han slog fast att ”problemen med radikal islamism och gängkriminalitet är ett direkt resultat av S politik”, ett påstående han framförde i Expressens debattartikel om massinvandring och islamism. Sådana påståenden ligger helt i linje med SD:s narrativ (att S genom massinvandring har förstört Sverige). Även om Expressen formellt balanserar genom att också kritisera SD emellanåt, bidrar den här typen oförblommerad kritik mot S (ofta skriven av politiska motståndare) till att SD:s perspektiv normaliseras i det offentliga samtalet. TV4 har i sina nyhetsinslag generellt hållit sig mer neutral i språkbruk, men ämnesvalen – t.ex. att granska S för ”smygintegration” via AiP – speglar också en agenda där invandrings- och integrationsfrågor lyfts fram kritiskt.
- Förtroende och skandaler: En tendens finns att lyfta storys som underminerar förtroendet för S-företrädare. Utöver internbråks-artiklarna i Expressen kan nämnas hur TV4/Expressen snabbt plockade upp kontroverser som S-ledningens uttalanden om ”Somalitown” (2022) eller Anders Ygemans förslag om begränsad utländsk bakgrund i bostadsområden – frågor där S försökte hantera integrationsproblemen men själva fick kritik både från höger och vänster. Medierapporteringen i dessa fall har ofta varit negativ till S, antingen ur moralisk synvinkel (från vänsterhåll: S flörtar med ”osmaklig” retorik) eller ur trovärdighetssynpunkt (från höger: S säger något men menar det inte, eller döljer något). Summan blir ändå att S framställs i ett ofördelaktigt ljus.
Närmar sig Expressen och TV4 SD:s retorik?
Frågan är om de ovan nämnda medierna medvetet anammat SD-retorik i sin kritik mot S, eller om de helt enkelt rapporterar om kontroversiella uttalanden och skandaler. Det går att argumentera åt båda håll:
Å ena sidan har Expressen en liberal-konservativ tradition och dess ledar- samt debattsidor driver ofta en tuff linje i lag/ordning- och migrationsfrågor. De senaste åren har tidningen publicerat flera inlägg som kunnat glädja SD-strateger – t.ex. ovannämnda debattartikel där SD anklagar S för att ”relativisera svenska normer” och syssla med sociala experiment, vilket framgår av Omnis sammanfattning av Expressens publicering av SD:s kritik mot Socialdemokraternas integrationspolitik. Även Expressens egna kolumnister har ifrågasatt S hårt; Linda Jerneck skrev exempelvis efter fotbojautspelet att S kom med ”radikala förslag” som att sätta fotboja på barn så unga som sex år, något som sedan fick dras tillbaka. Den typen av språkbruk – att framhäva S som extremt eller falskt – ligger nära det narrativ SD använder om S. Dessutom belyser Expressen flitigt kopplingar mellan invandring och problem som kriminalitet eller islamism, vilket är kärnan i SD:s retorik, något som tydligt framgår av rubriker på Expressens debattsida som ”Islamisterna kom med massinvandringen, S” i Expressens debattartikel om massinvandring och islamism. Även Expressens egna kolumnister har ifrågasatt S hårt; Linda Jerneck skrev exempelvis efter fotbojautspelet att S kom med ”radikala förslag” som att sätta fotboja på barn så unga som sex år, något som sedan fick dras tillbaka. Den typen av språkbruk – att framhäva S som extremt eller falskt – ligger nära det narrativ SD använder om S. Dessutom belyser Expressen flitigt kopplingar mellan invandring och problem som kriminalitet eller islamism, vilket är kärnan i SD:s retorik, vilket framgår av att Expressen Debatt publicerat rubriker som ”Islamisterna kom med massinvandringen, S”.
Å andra sidan är det TV4 Nyheterna och dess granskande program som Kalla fakta kända för att försöka avslöja missförhållanden oavsett parti. Att de 2022 granskade SD:s trollfabrik och 2025 gjorde motsvarande granskning av S/AiP kan ses som en strävan efter balans – inte nödvändigtvis att man tagit SD:s parti, utan att man visar att ”alla gör det”. I nyhetsinslagens språk syns sällan öppet värdeladdade uttryck; TV4 presenterade t.ex. AiP-avslöjandet i saklig ton, även om effekten blev att S hamnade i försvar. Man kan dock notera att TV4, likt många medier, ägnat stort utrymme åt våldsbrott och gängvågen under senare år. Den dramaturgin – att ständigt rapportera om skjutningar, klanstrukturer, upplopp etc – har indirekt gynnat SD:s agenda, då fokus hamnat på frågor där SD står starkt. När Socialdemokraternas företrädare intervjuats i TV4 har de ofta fått försvara sin tidigare politik på dessa områden, vilket förstärker narrativet att S bär skulden för utvecklingen.
Finns en medveten bias? Det är svårt att bevisa uppsåt. Inget tyder på en konspiration, men kritik har framförts mot att media gärna driver opinion. Expressen har en uttalat frihetlig liberal profil och har inga partiband, men dess politiska redaktion har inte heller hymlat med sin skepsis mot Socialdemokratin. Att man släpper fram SD-röster på debattsidorna är i linje med tidningens pluralism, men bidrar också till normalisering av SD:s perspektiv. TV4 är en reklamfinansierad kanal som konkurrerar om tittare; att då betona dramatik kring brott och konflikt – vilket ofta sätter S (som länge regerat) i dålig dager – kan delvis förklaras av jakten på tittarsiffror och nyhetsklick.
Sammantaget finns ett mönster där Expressen och TV4 oftare synat och kritiserat Socialdemokraterna på områden som traditionellt är SD:s hemmaplan. Denna kritiska granskning är i sig legitim – S har själva skärpt sin retorik i t.ex. kriminalpolitiken, vilket öppnat för granskning av trovärdigheten. Men från socialdemokratiskt perspektiv upplevs det ibland som att ”vinkeln” nästan automatiskt blir negativ när det gäller S, medan exempelvis regeringspartiernas misstag inte alltid får samma alarmistiska ton. Att TV4:s avslöjande om S-kontona prompt jämställdes med SD:s trollfabriksskandal och kallades ”S egen trollfabrik” av politiska motståndare, något som återgavs i Svenska Dagbladets rapportering om hur AiP-jämförelsen användes i debatten, förstärkt av media, är talande. Det likställde S med ett parti (SD) som länge pekats ut som unikt propagandistiskt.
Det går att identifiera en trend sedan 2022 där Expressen och TV4 (särskilt genom nyhetsgranskningar och debattinlägg) ofta förmedlat kritik mot Socialdemokraterna på ett sätt som gynnar SD:s narrativ. Exempel som den felvinklade fotboja-storyn och ”S-trollfabriks”-avslöjandet visar hur S fått utstå mediedrev för påstådda övertramp eller ”dubbelmoral”. Därtill har återkommande inslag om S-politikers uttalanden om invandring och brottsbekämpning framställt S som antingen inkonsekventa eller hårdföra på ett sätt som både SD och borgerliga konkurrenter gärna påpekar.
Samtidigt ska betonas att mediernas uppgift är att granska makten – och fram till 2022 var Socialdemokraterna regeringsparti, därefter största oppositionsparti med sikte på återkomst. Det naturliga intresset av att nagelfara S kan därför ha ökat oberoende av SD. Mycket av det som rapporterats (t.ex. AiP:s koppling till meme-konton, eller att S faktiskt föreslog fotboja som en möjlig ungdomsåtgärd) är sant i sak, men hur det presenteras påverkar tolkningen. Här menar kritiker att Expressen och TV4 ibland brustit i nyanseringen och därmed förstärkt en negativ bild av S.
Huruvida detta är resultatet av medveten partiskhet eller bara klickjakt och slarv kan diskuteras. Inga direkta belägg finns för en styrd kampanj mot Socialdemokraterna från dessa redaktioner. Dock visar exemplen att retoriken i rapporteringen ofta legat nära den som S främsta konkurrent (SD) använder mot dem. Den som följer svensk politik kan tydligt se parallellerna: fokus på S ansvar för kriminalitet och migration, utspel om ”hyckleri” och ”trollfabriker”, etc., vilket traditionellt är SD:s vinkling på S.
För Socialdemokraterna har det inneburit att man i medierna ibland hamnat på defensiven mot både politiska motståndare och tongivande nyhetsförmedlare. Det kan i sin tur påverka den allmänna opinionen. Om Expressen och TV4 aktivt formar opinion mot S eller ej lämnas åt läsaren att bedöma – men klart är att från 2022 och framåt har negativ rapportering om S i just dessa medier skapat rubriker och narrativ som S-ledningen tvingats hantera. Det har bidragit till en hårdare ton och en politisk debatt där Socialdemokraterna i mångt och mycket bemöts med samma misstänksamhet i vissa forum som Sverigedemokraterna länge visat – om än under förevändningen av journalistisk granskning.
Källor: Det som anförts ovan bygger på rapportering från flera håll. TT och SVT bekräftade Socialdemokraternas förslag om fotboja för ”6-12-åringar på väg in i kriminalitet” i sin rapportering om hur partiet ville införa nya verktyg mot gängen i SVT:s genomgång av S-förslaget om fotboja. Dagens ETC noterade hur sexåringar plötsligt nämndes i samma andetag som fotbojor i sin ledartext om hur formuleringarna slog fel i deras analys av fotbojeförslaget. Aftonbladet beskrev hur Teresa Carvalho förklarade att ”det finns inte riktigt någon åldersgräns” för fotboja som preventiv insats, men att 6-åringar inte var måltavlan, i Aftonbladets intervju om Carvalhos förtydligande. TV4:s granskning av AiP refererades brett och Omni sammanfattade att innehållet i AiP:s kanaler var ”politiskt vinklat så att Tidöpartierna framställs negativt och Socialdemokraterna positivt”, något som mediestrategen Emanuel Karlsten beskrev som ”vilseledande” i Omnis sammanfattning av TV4:s avslöjande om AiP. Aftonbladet och Svenska Dagbladet rapporterade därefter om debatten där moderata företrädare kallade AiP för Socialdemokraternas egen ”trollfabrik”, jämförbar med SD:s, i Svenska Dagbladets rapportering om anklagelserna och i Aftonbladets genomgång av kritiken mot AiP:s konton. Expressen har på debattplats låtit SD-foretradare anklaga Socialdemokraterna för att ”lura väljarna” i integrationsfrågan i en debattartikel om folkblandning i Expressen och hävda att ”problemen är ett direkt resultat av S politik” i Expressens debatt om massinvandring och islamism. Vidare har Expressen, enligt Omni, uppgivit att det ”bubblar av missnöje” mot Magdalena Andersson inom Socialdemokraterna i Omnis sammanfattning av uppgifterna om internt missnöje i S. Dessa källor och exempel illustrerar den utveckling och de påståenden som diskuterats i denna rapport.