Förra veckan försökte riksdagen tala om frihet, men lyckades mest diskutera tyg, trossamfund och tonfall. Regeringen sjösatte sin strategi mot antisemitism, DO påminde om att jämställdhetsplaner inte skriver sig själva, och SD gjorde vad SD gör bäst: intern förbränning under ytan av yttre disciplin. Allt medan Svea hovrätt förklarade att ord fortfarande har konsekvenser – ibland till och med juridiska.
SD:s Jessica Stegrud föreslås petas från partistyrelsen
Efter upprepade uttalanden om vem som egentligen är svensk nog, anses Stegrud ha passerat partiets interna tålamodströskel. SD:s valberedning vill nu peta henne från partistyrelsen. Officiellt handlar det om ”rotation” – inofficiellt om varumärkesvård. När partiet börjar sky skandalerna snabbare än Expressen hinner trycka dem, vet man att läget är prekärt.
Haken? Hon är kvinna. Alla kvinnor i SD har alltid fått ta smällen när det börjar storma. Hon är inte först – och hon lär inte bli sist.
Minns Fallenkvist, Wigh eller vilken annan SD-kvinna som helst. När det blåser står de där ensamma. De som en gång lyftes fram som bevis på partiets modernitet får plötsligt bära skulden för hela skandalen.
Mönstret är oförändrat: kvinnor lyfts upp för att visa bredd men rensas bort när de blir obekväma. Officiellt heter det ”rotation” eller ”varumärkesvård”, men alla vet vad det handlar om – skademinimering på andras bekostnad.
I SD:s värld får männen stanna kvar medan kvinnorna får städa upp – och försvinna.
Historiken visar dessutom att det främst gäller männen – kvinnorna försvinner ofta helt, medan männen får nya roller. Och ja, om kvinnorna står ut tillräckligt länge händer
Läs källan på Omni
https://omni.se/jessica-stegrud-foreslas-petas-fran-sd-s-partistyrelse/a/KMEjeX
Interpellationsdebatt: Kvinnors rätt att bestämma över sin kropp och klädsel (2025/26:71)
Debatten handlar om hur politisk retorik om heder lätt förväxlas med antimuslimska undertoner.
Jämställdhetsministern försvarade regeringens linje om frihet under ansvar, medan oppositionen kallade det ansvar utan frihet. När samma ord betyder raka motsatsen beroende på partifärg, borde kanske någon införa tolkplikt i kammaren.
Läs interpellationen på Riksdagen.se
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/interpellation/kvinnors-ratt-att-bestamma-over-sin-kropp-och_hd1071/
Interpellationsdebatt: Moskéers samröre med främmande makt (2025/26:72)
Frågan återkommer med jämna mellanrum – lika förutsägbart som att ingen riktigt vill ta i den. Justitieministern talade om säkerhet, oppositionen om religionsfrihet. Ingen nämnde konsekvenserna för människor som faktiskt ber i byggnaderna.
Ett typiskt svenskt gräl: alla är emot intolerans, men på helt olika sätt.
Läs interpellationen på Riksdagen.se
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/interpellation/moskeers-samrore-med-frammande-makt_hd1072/
Regeringen: Nationell samordnare för strategin mot antisemitism
Den tioåriga strategin för att stärka judiskt liv är regeringens sätt att visa att man kan planera längre än till nästa krisrubrik. En nationell samordnare har utsetts och fått direktiv på 20 sidor om samordning. Det låter imponerande tills man läser dem.
Regeringen utser gärna samordnare. Det är billigare än att utvärdera resultat.
Läs pressmeddelandet på Regeringen.se
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2025/11/regeringen-har-presenterat-en-nationell-samordnare-for-strategin-for-att-starka-judiskt-liv-och-motverka-antisemitism/
Svea hovrätt: Fällande dom i mål om hets mot folkgrupp
Koranbränningarna fortsätter ge eko i rättssystemet. Den här gången var det inte elden utan orden som brände. Hovrätten fastställde tingsrättens dom och gjorde klart att yttrandefrihet inte betyder rätten att förolämpa kollektiv på heltid.
För varje dom som bekräftar att lagen gäller även på asfalt, får någon på Twitter ont i yttrandefriheten.
Läs nyheten på Domstol.se
https://www.domstol.se/nyheter/2025/11/fallande-dom-aven-i-hovratten-i-mal-om-hets-mot-folkgrupp/
DO: 2 av 12 offentligt ägda bolag klarar kraven på aktiva åtgärder
Tillsyn visar att jämställdhet är enklare i powerpoint än i praktiken. Endast två av tolv bolag uppfyller diskrimineringslagens krav. Resten förlitar sig på att ingen frågar. Om offentlig sektor vore en elev, hade den fått omprov i alla ämnen utom bortförklaringar.
Läs rapporten på DO.se
https://www.do.se/om-do/pressrum/aktuellt/2025/2025-11-07-endast-2-av-12-offentligt-agda-bolag-uppfyller-kraven-pa-att-forebygga-diskriminering
DO rapporterar till FN:s kommitté mot rasdiskriminering (CERD)
Sverige lämnar sin rapport till FN om hur vi ligger till på rasdiskrimineringsfronten. Svaret är: inte lysande. DO:s rapport påminner FN om att Sverige fortfarande har problem med både rasprofilering och bostadsdiskriminering. Det är alltid enklare att rapportera till Genève än att rätta till Göteborg.
Läs rapporten på DO.se
https://www.do.se/om-do/pressrum/aktuellt/2025/2025-11-04-do-rapporterar-till-fns-kommitte-mot-rasdiskriminering
SKMA: Elsapriset 2025 till Leia Rubin Polite
Svenska Kommittén mot Antisemitism delade ut sitt årliga pris till en lärare som gör skillnad på riktigt. Leia Rubin Polite prisas för sitt arbete med att undervisa unga om antisemitismens mekanismer. När lärarkåren gör mer för demokratin än halva riksdagen, borde man kanske höja lönerna istället för rösterna.
Läs nyheten på SKMA.se
https://skma.se/2025/11/leia-rubin-polite-tilldelas-2025-ars-elsapris/
Veckans tendenser
- Förskjutning i tonen: Färre öppna påhopp, fler retoriskt förklädda nålstick.
- Juridiken återtar scenen: Hovrätten och DO påminner att lagar fortfarande gäller mellan presskonferenserna.
- Partiernas självdisciplin: SD:s interna skakning visar hur snabbt ord blir politik.
- Institutionellt fokus: Regeringens samordnare och nya kommittédirektiv visar ett skifte mot långsiktig genomförandekapacitet i arbetet mot antisemitism.
- Rättsligt ramverk i rörelse: Hovrättsdomen om hets mot folkgrupp förstärker rättsläget som ofta åberopas i riksdagsdebatter om rasism och yttrandefrihet.
- Tillsyn och efterlevnad: DO:s tillsyn pekar på brister i offentligt ägda bolag, vilket kan ge följdkrav från riksdagens utskott och vid ägarstyrning.
- Politiska konfliktytor: Interpellationsdebatterna om klädsel och moskéer visar fortsatt polarisering mellan religionsfrihet, jämställdhet och säkerhet.
- Partiintern dynamik: SD:s interna nomineringar indikerar pågående positionsförflyttningar som kan påverka riksdagsarbetet i frågor som rör rasism.