Tre bilder och en swishjournalist

Vi konstaterar att Joakim Lamotte alldeles nyss åter publicerat namn och bilder på personer som mördats i Göteborg – tillsammans med påståenden om deras tidigare brottslighet – bakom betalvägg och med uppmaning om Swish. Detta sker medan förundersökningar pågår och innan traditionella medier namngivit offren. Det är ett skolboksexempel på hur man maximerar publicitetsskada och minimerar allmänintresse.

  • Den 2 september 2025 sköts två män till döds i en bil i Lunden, Göteborg.
    Uppgifterna pekar på koppling till konflikten mellan norra och södra Biskopsgården. Detta har rapporterats brett, bl.a. av SVT Väst ”Det här vet vi” (uppdaterad 4 sep 2025) och Aftonbladet ”Dubbelmordet kopplas till gängkonflikt” (3 sep 2025).
  • En norsk medborgare är misstänkt i ärendet och greps i Oslo. Åklagare uppger att han väntas utlämnas till Sverige inom 2–4 veckor Omni (10 sep 2025) och tidigare rapportering av SvD (5 sep 2025).
  • Den 9 september 2025 sköts en man till döds i Tolered på Hisingen. Händelsen bedöms som sannolik hämnd för dubbelmordet i Lunden, enligt samstämmig rapportering Omni (10 sep 2025). Göteborgs-Posten beskriver offret som en tongivande person i Södra Biskopsgården, med koppling till Eddie Jobe GP (10 sep 2025).

Detta är det vi vet. Notera också vad vi inte vet: Domstolsprövningar är inte genomförda och polisiära utredningar pågår. Lamotte namnger samtliga tre avlidna, publicerar bilder (inklusive polisens bilder) och radar upp uppgifter om tidigare domar och händelser.

Här uppstår två centrala problem:

  1. Pressetiken: De svenska publicitetsreglerna är tydliga – visa särskild hänsyn till brottsoffer och var särskilt försiktig med namn- och bildpublicering. Överväg noga konsekvensen och avstå om inte ett uppenbart allmänintresse föreligger SJF – Publicitetsregler och Medieombudsmannen. Den principen förklaras och tillämpas även i MO:s årsberättelse med bilagd regeltext MO Årsberättelse 2024 (pdf).
  2. Straffrätten: Uppgifter om avlidna faller visserligen utanför GDPR IMY – Personuppgifter och enligt GDPR:s skäl 27 gdpr-info.eu. Men det betyder inte att allt är tillåtet. Svensk rätt innehåller brottet förtal av avliden (BrB 5 kap 4 §), som fångar upp utlämnande av nedsättande uppgifter som är sårande för efterlevande eller annars kränker den frid som bör tillkomma den avlidne Riksdagen – Brottsbalken och en vägledning hos Åklagarmyndigheten ”Förtal och förolämpning” (pdf).

Dessutom gäller huvudregeln om förtal: även sanna uppgifter kan vara straffbara om publiceringen inte är försvarlig – det är först när uppgiften är sann och försvarligt lämnad som ansvar kan falla bort (BrB 5 kap 1 §, s.k. ansvarsfrihetsregel) Åklagarmyndigheten – rättslig vägledning (pdf).

Vi väger tre kriterier som används i svenska redaktioner när namnfrågan prövas:

  • Styrkan i allmänintresset: Att förklara mönster i skjutningar är viktigt. Men vilka individer som mördats tillför sällan sakupplysning i detta skede. Det finns inget uppdrag i det allmännas intresse som förutsätter att namn och polisfoton publiceras just nu. Traditionella medier har följdriktigt avstått från namnpublicering SVT, GP, Omni.
  • Skaderisken: Namn+bild i kombination med påståenden om kriminalitet skadar efterlevande, förstärker ryktesspridning och riskerar att låsa fast konfliktnarrativ som polis och åklagare försöker kyla ner. Just därför betonar publicitetsreglerna återhållsamhet SJF och MO:s praxis MO årsberättelse 2024 (pdf).
  • Processläget: Utredningarna pågår. Polisen avstyrker själva rykten och håller på att säkra bevis med stort resursuttag Omni, SVT. Att parallellt publicera ”egna källor”-uppgifter och namn i realtid bidrar inte till saklighet, bara till trafik och Swish.

Bedömningen är att på nuvarande underlag väger skadan tyngre än nyttan. Publiceringen uppfyller lätt den ”tekniska” delen av förtal (nedsättande uppgift, missaktning), och frågan blir då om den är försvarlig – vilket den i praktiken inte är.

Lamottes försvar brukar vara att GDPR inte gäller för avlidna. Det stämmer som rättsregel i sig IMY, GDPR skäl 27. Men svensk rätt har andra skyddsregler: förtal av avliden (BrB 5:4) och ansvarsfrihetsregeln i BrB 5:1 som kräver försvarlighet och sanningshalt/skälig grund Riksdagen – BrB, Åklagarmyndigheten (pdf). Det är dessa regler som träffar just den här typen av monetiserad namnjakt.

När traditionella redaktioner inte namnger i det här läget handlar det om yrkesetik. Inte feghet. Publicitetsreglerna och utgivaransvaret kräver att ett samhällsintresse vägs mot risken för publicitetsskada. Mediernas egen tillsyn betonar detta MO och SR:s utgivarhandbok är glasklar: namnpublicering är ett utgivarbeslut som kräver extra prövning Sveriges Radio – Public service‑handboken (pdf).

Ta en pågående gängkonflikt, klistra på namn, tre polisfoton och brottsregister, ställ ut Swish och kalla det ”oberoende journalistik”. Rättsläget, etikreglerna och nyhetsläget talar i stället för återhållsamhet. Den som verkligen värnar trygghet och rättsprocesser blåser inte på vedergällningsekologin för klickens skull. Samma händelser bör skildras med anonymisering tills domstolsläget förändras, med fokus på mönster, orsaker och konsekvenser. Vi håller oss till verifierade uppgifter från öppna källor och låter rättsprocesserna ha sin gång. Det kallas journalistik.

Leave a Reply

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *