Uppföljning: Mattias äcklades av sin historia – Vitboken visar vad han gjorde under tiden

När vitboken presenterades i slutet av juni 2025 sade Mattias Karlsson att han blev ”förbannad och äcklad” av att läsa hur mycket extremism som fanns i partiets närhet. Detta uttryckte han bland annat i SVT och Sveriges Radio.

I en annan intervju för Svenska Dagbladet uttryckte han sig liknande: han ”visste inte riktigt vilket parti han gick med i” och kände sig ”äcklad” av det som kommit fram. Nu när vi fått titta in brunboken kan vi få en ännu bättre bild av vad han gjorde under tiden, även om vi nu redan vet att han snackar genuint skit i pressen.

Mattias väg till medlemskap

  • Våren 1995: Karlsson blir aktiv i SD i Sölvesborg/Lund (18 år).
  • Samma år beslutar partiledningen formellt att sluta arrangera vit-makt-konserter och Karl XII-tåg, men lokalt fortsätter försäljning av vit-makt-musik ända till 1997.
  • 1995–1997: Karlsson är ordförande i SD-Uppsala, en avdelning som startats av Uppsala Skins; partistyrelsen öppnar ett uteslutningsärende mot honom 1997 p.g.a. kopplingar till skinhead-miljön.
  • 1999-2000: Karlsson driver tillsammans med Tommy Funebo att partiet ska kalla sig ”nationaldemokratiskt” och för in radikala idéhistoriska referenser i SD-pressen.
  • 2001: Som SDU-styrelseledamot lägger han, ihop med Björn Söder, en motion som vill begränsa utlandsadoptioner av barn utanför ”vårt närområde” av nationalistiska skäl.
  • 2004-2005: I interna mejl förmår han partisekreteraren Jan Milld att backa från Förintelse-relaterad historierevisionism av taktiska skäl, snarare än principiella.

Exempel på Illamående-Aktiviteter

ÅrHändelse/rollVarför den motsäger ”jag visste inget”
1995-96Ordf. SD-Uppsala – avdelning startad av skinheads; partistyrelsen ser problem med ”radikala element”Innebär direkt exponering för miljön han nu säger sig må illa av.
1996-97Motion om att bara ta emot invandrare från ”västerländsk kulturkrets”Han deltar aktivt i politikutformning som då låg i partiets hårdare nationalistiska kant.
1999-2000Leder ideologisk offensiv kring begreppet nationaldemokrati och skriver i SD-pressenVårdar partiets radikalare idéarv snarare än distanserar sig.
2000SDU börjar sälja nationalistisk musik igen; Karlsson sitter i SDU-styrelsenVisar att vit-makt-kulturen inte var ”borta” när han verkade.
2001Motion om att i praktiken stoppa större delen av utlandsadoptionernaFortsätter driva frågor med etnisk/nationalistisk underton.
2004-05Konflikt om partisekreterare Millds boktips med antisemitiska kopplingar – Karlsson argumenterar strategiskt, inte moralisktKänner väl till problemen men resonerar makt-taktiskt.

Tidsmässigt gick Karlsson inte med efter att partiet hade försökt lägga den mest extrema perioden bakom sig (det är svårt att lägga något bakom sig, som man inte vill lämna). 1995–2001 präglades SD fortfarande av eftersläntrande vit-makt-musik, kopplingar till skinheadmiljöer och en hårdför invandrings- och adoptionsretorik – och Karlsson var aktivt involverad i flera av dessa processer.

Sakligt finns det inget i vitboken som stödjer att han var ovetande; tvärtom visar dokumenten att han förekom centralt varje gång partiet brottades med de frågor han nu kallar äcklande.

Illamåendet i dagens intervjuer kan därför läsas som retroaktiv självdistans (mer känt som efterhandskonstruktioner) snarare än bevis på att han trädde in efter stökets slut.

Vänta nu, slut? Det har väl aldrig upphört?

Ett ord om begreppet ”nationaldemokratisk” och partiet Nationaldemokraterna (ND)

Något som slog oss i läsningen var begreppet ”att bete sig nationaldemokratiskt”, med tanke på att Nationaldemokraterna har varit aktuella, åtminstone historiskt. Vi vill här lägga ett ord om det med:

  • SD började 1995 använda benämningen ”nationaldemokratisk” för att markera sig som nationalistiska men demokratiskt sinnade, i motsats till antidemokratiska eller nazistiska grupper. Alltså, ”fredlig nazism”?
  • Karlsson och Tommy Funebo var centrala i att lansera detta begrepp som en ideologisk offensiv, särskilt under 1999–2000.
  • År 2001 bröt en fraktion sig ur och bildade partiet Nationaldemokraterna (ND), som tog med sig etiketten och radikaliserade den. Det innebär att SD och ND utvecklades till två separata partier med olika strategier och profiler – men med gemensamma rötter, överlappande idéinnehåll och ett visst personellt utbyte. Skillnaderna blev tydliga först när SD började distansera sig från det arv ND bar vidare.
  • SD övergav därefter benämningen (2003) för att undvika sammanblandning med ND.
  • Karlsson var aldrig medlem i ND, men var en av dem som tidigare profilerade sig ideologiskt med just ”nationaldemokratiska” tänkare.

Karl XII-marscherna och myten om medlemskapets tajming

  • SD arrangerade sina Karl XII-firanden mellan 1991 och 1994 – ofta kallade ”nazistmarscher”.
  • Dessa firanden upphörde 1994, innan Karlsson gick med.
  • Karlsson gick med 1995 – efter att partiet officiellt avvecklat dessa aktiviteter.
  • Däremot levde liknande marscher kvar, men arrangerades då av avhoppare eller andra grupper – inte av SD.
  • Blogginläggets antydan att han ”gick med efter nazistmarchen” blandar därför ihop tidslinjerna och riskerar att bli missvisande.

Det är svårt att försvara Karlssons illamående som potentiellt äkta – vid det här laget vet vi bättre än att tolka undantagen som regel, även om det skulle finnas en promille av ärlig självinsikt kvar. Vitbokens källmaterial visar att han själv var med när flera av de skandaler han nu förfasas över faktiskt utspelade sig. Flera etablerade redaktioner har redan nagelfarit samma motsägelser – se till exempel Dagens Nyheter, Expressen, Aftonbladet samt faktagranskningen hos Faktiskt.


Officiella uttalanden och pressreleaser (för vidare läsning)

Riksdagens protokoll och motioner som knyter an till vitboken

Källor om Uppsala Skins och SD‑Uppsala

Artiklar om Tommy Funebo och den ”nationaldemokratiska” linjen

Observera: Riksdagsprotokollet från 2002 och motionen 2010/11 är inte signerade av Karlsson själv – men de speglar den policylinje han medverkade till att utforma före SD:s riksdagsinträde. Därmed visar de hur idéerna i vitboken förlängdes in i den parlamentariska eran.

Om Adolf Bruhn

Adolf Bruhn. Hitlers avlägsna vänsterknarkare. Bytte efternamn för att inte bli förväxlad med han som fick sitta i fängelse efter en statskupp. Lärde Hitler spela banjo, i universitetsålder då han inte blev antagen till konstskolan. Försökte lönnmörda Arthur de Gobineau 13 oktober 1882, men misslyckades då Arthur hann dö av ett slaganfall på ett hotell i Turin, samma kväll. Har träffat Angela Merkel Hitler - Hitlers okända dotter många år innan hon hann födas efter Hitlers död.

Visa alla inlägg av Adolf Bruhn →

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *