Samnytt försöker sälja en saga: att Sverige har infört hädelselag via bakdörren. Verkligheten är enklare. Svea hovrätt fastställde en fällande dom för hets mot folkgrupp, på samma juridiska grunder som tidigare. Det här handlar om brottsbalken och ansvar.
Svea hovrätt läste lagen och gjorde sin bedömning. Domen för hets mot folkgrupp står fast för fyra tillfällen, samma gärningar som i tingsrätten, med samma bevisning. Den enda ändringen var en mindre justering av antalet dagsböter enligt hovrättens redogörelse på domstol.se.
Hovrätten konstaterade att kombinationen av uttalanden och symbolhandlingar – som att bränna, riva eller sparka på Koranen – uttryckte missaktning mot muslimer som grupp. Det framgår i hovrättens pressmeddelande, där man poängterar att gärningen passerade gränsen för tillåten religionskritik. Bedömningen gäller hur och i vilket syfte uttalandena gjordes.
Både tingsrätt och hovrätt slog fast att gärningarna utfördes tillsammans och i samförstånd. Domstolen ser helheten som en gemensam handling. Tingsrättens sammanfattning finns på domstol.se och Domarbloggen beskriver samma princip.
Brottsbalken 16 kap. 8 § förbjuder uttalanden eller andra meddelanden som hotar eller uttrycker missaktning mot skyddade grupper, till exempel utifrån trosbekännelse. Hovrätten tillämpade den bestämmelsen. Det finns ingen ny lag om hädelse. Hovrättens avgörande följer en etablerad paragraf.
Tingsrätten konstaterade också att Najem dömts för sju fall av bidragsbrott. Det framgår i domstolens nyhetsmeddelande och har inget att göra med yttrandefrihetsfrågan.
Bittra nazister hänger även ut hovrättsdomare
Samnytt riktar sin indignation mot de jurister som avgjorde målet i hovrätten. Artikeln försöker göra deras kön och civila bakgrund till en del av sin kritik, bland annat genom att nämna att en av dem skriver barnböcker vid sidan av sitt yrke. Hovrätten har bekräftat att det handlar om ordinarie hovrättsdomare, inte nämndemän. Att dra in deras privata sysselsättning i den rättsliga debatten är ett försök att misstänkliggöra domstolen snarare än att diskutera juridiken. Det är ett lågvattenmärke, även med Samnytts mått.
Svammelnytt svamlar på
Rubriken om ”hädelsedom” har ingen grund i lagtexten. Begreppet hämtas från yttrandefrihetsdebattören Nils Funcke, som i Expressen kallade tingsrättens dom en ”hädelsedom” – men bara om den skulle stå sig. Det gjorde den, men termen saknar juridisk betydelse. Hovrätten talar om hets mot folkgrupp, vilket framgår av hovrättens pressmeddelande.
Sajten påstår att Najem dömts för att han inte tog avstånd. Formuleringen ”tillsammans och i samförstånd” beskriver hur gärningarna bedöms som gemensamma. Domstolen prövade handlingarna som helhet, inte individernas tankar. Påståendet om åsiktsbrott saknar stöd i domen.
Hovrätten skrev att religionskritik kan vara tillåten, och att handlingar som förnedrar människor kan vara straffbara. Hovrätten bedömde att gränsen passerades i detta fall. Det framgår av domen.
I ett annat mål friades Rasmus Paludan för ett uttalande eftersom det bedömdes som religionskritik i just den delen. Han dömdes samtidigt för andra handlingar. Svenska domstolar prövar ärenden utifrån innehåll och kontext enligt gällande rätt.
Hetslagstiftningen skyddar människor. Den är avsedd för att förhindra kollektiv smutskastning. Hovrätten följde lagtexten när man slog fast att meddelandena uttryckte missaktning mot muslimer som grupp.
Religionskritik är tillåten. Handlingar som utformats för att förnedra människor bedöms som hets mot folkgrupp. Domstolen markerade var gränsen går, baserat på lag och praxis. Medverkansansvaret i domen handlar om juridik: agerar man tillsammans, ansvarar man tillsammans.
Påståendet om en svensk ”trospolis” saknar grund. Den aktuella prövningen rörde handlingar som syftade till att förnedra människor, inte kritik av idéer.
Källgranskning
Samnytts rubrik är vilseledande. Hovrätten bedömde missaktning mot muslimer, inte hädelse. Deras påstådda avståndskrav existerar inte i lagen. Deras expert, Nils Funcke, är debattör – inte rättskälla. Domen grundas på bevis och lagtext.
Medverkansansvar behöver förklaras på begripligt språk. ”Tillsammans och i samförstånd” betyder att man gör något gemensamt och därför delar ansvar. Gränsen i Brottsbalken 16:8 bör också förtydligas: kritik av religion är tillåten, förakt mot människor är inte det. Varje gång någon kallar domen en hädelse ska vi hänvisa till hovrättens text och visa att det handlar om juridisk tillämpning.
Tingsrätten dömde Najem den 3 februari 2025 för fyra fall av hets mot folkgrupp och sju fall av bidragsbrott. Hovrätten fastställde domen den 7 november 2025 med en mindre justering av dagsböterna. Samtidigt bedömde Skåne och Blekinge hovrätt i ett annat mål att delar av Paludans agerande var tillåten religionskritik. Svenska domstolar fortsätter att balansera yttrandefrihet och ansvar enligt gällande lag.
Alltså är det brottsligt i Sverige att häda koranen. Att kalla det för hets mot folkgrupp ändrar inte på faktumet att medborgare har straffats av svenska staten för att de har hädat koranen, det står ju bokstavligen i domen. Att lägga bacon i koranen är ett brott i Sverige.