AI-provokation som rättsverktyg – var går gränsen för statens moral?

Regeringen gav 10 maj 2024 en utredare uppdraget att föreslå en lagreglering av provokation. Uppdraget skulle redovisas senast 3 november 2025. Se kommittédirektivet Dir. 2024:44 och pressmeddelandet Bättre möjligheter för brottsbekämpningen att använda sig av provokation.

Samtidigt har polisen de senaste åren pekat på en växande mängd AI-genererat övergreppsmaterial som försvårar identifiering av verkliga barn och ökar arbetsbördan. Se Polismyndigheten Stort tillslag mot AI-övergreppsmaterial och Europol Global crackdown on AI-generated CSAM.

Justitieminister Gunnar Strömmer tog den 3 november 2025 kl. 15.15 emot betänkandet ”Särskilda provokativa åtgärder”. Det rör en lagreglering av provokation och ger exempel på åtgärder som att framställa och dela fiktiva övergreppsbilder på barn för att få tillträde till slutna forum i förundersökningar om allvarliga sexualbrott mot barn eller grovt barnpornografibrott. Förslaget beskrivs som teknikneutralt och inkluderar AI-genererat material. Se regeringen om pressträffen Pressträff 3 november, kl. 15.15 och TV4:s förhandsrapportering Nya förslaget: Polisen ska få skapa AI-barnporr.

Dumpens ansvariga utgivare applåderar förslaget och kallar det ”väldigt positivt”. Citat och kontext finns hos TV4 Dumpen jublar: ”Väldigt positivt”.

Det här sades på pressträffen (kl. 15.15)

  • Lagreglering för särskilda provokativa åtgärder inom förundersökning: åtgärder som kan leda till att någon förmås att begå brott, men som ska syfta till att få fram bevisning om brott. Gäller utredning av allvarlig brottslighet, kräver synnerlig vikt för utredningen och ska prövas mot behovs- och proportionalitetsprinciperna. Presentationsbilder från pressträffen, s. 4.
  • Säkerhetskrav: får inte innebära risk för någons liv eller hälsa. Kan användas mot barn under 15 år vid utredning av särskilt allvarlig brottslighet. Beslut fattas av åklagare. Presentationsbilder, s. 5.
  • Särskilda provokativa åtgärder genom delning av fiktiva barnpornografiska bilder: framställa och dela fiktiva bilder för att utreda allvarliga sexualbrott mot barn. Regleringen är teknikneutral (omfattar t.ex. AI-genererat material). Presentationsbilder, s. 6.
  • Provokatörens ansvar: åtgärder enligt den föreslagna lagen medför inte straffrättsligt ansvar för provokatören. Den provocerades ansvar bedöms av domstol och åklagare ska inte väcka åtal om det skulle kränka rätten till en rättvis rättegång. Presentationsbilder, s. 8.
  • Fiktiva fordonsuppgifter: införande i statliga register för fordon som används av Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Tullverket. Presentationsbilder, s. 11.
  • Ikraftträdande: samtliga förslag kan träda i kraft 1 mars 2027. Presentationsbilder, s. 12.

Se även regeringens presstext och Webb-TV: Pressträff i samband med överlämning av utredning om provokativa åtgärder.

Problemen som lobbyn helst inte talar om

Vi förstår syftet med förslaget. Det handlar om att ge polisen tillträde till slutna miljöer där övergreppsmaterial cirkulerar, utan vilket lagföring och barnräddning ofta blir svåra. Men verktyget överlappar riskzoner som vi inte kan ursäkta.

Normalisering och efterfrågan är ett första problem. Även om materialet är fiktivt kan det förstärka efterfrågan och estetiken kring övergrepp. Det riskerar dessutom att skapa en underjordisk marknad där privatpersoner genererar eget material som aldrig syns på radarn. En sådan marknad kan för vissa fungera som ett substitut som håller dem borta från faktiska övergrepp. Samtidigt är det naivt att tro att verktygen som möjliggör detta stannar i rätt händer – pedofila nätverk har i decennier visat sig både tekniskt kunniga och snabba på att anpassa sig. Även om polisen använder specialutvecklade verktyg, finns alltid risken för läckage – och om dessa metoder skulle replikeras, förenklas eller inspirera till egna AI-tillämpningar i fel händer, riskerar vi att elda på en teknologisk kapprustning under radarn. Kreativiteten i de här miljöerna är ofta underskattad. Men innehav är fortfarande förbjudet – och om privatpersoner själva kan skapa och lagra syntetiskt övergreppsmaterial utanför polisens radarsyn, riskerar vi att förlora viktiga spår. De behöver inte begå något fysiskt för att verka, vilket gör det svårare att hitta potentiella gärningsmän via de vanliga kanalerna. Samtidigt tenderar konsumtion att töja på gränserna tills verkliga brott begås. Internet Watch Foundation visar hur AI-bilder redan återanvänder kända offer och sänker tröskeln för spridning. Se IWF-rapporten How AI is being abused to create CSAM.

En annan risk gäller spridning och läckage. Varje byte som lämnar en kontrollerad miljö blir en potentiell bevisförstöring i omvänd riktning. Polisen får inte lämna ett nytt avtryck i ett problem de ska bekämpa.

Trigger-effekten är ett tredje bekymmer. Provokativa åtgärder riskerar att aktivera individer som annars aldrig hade agerat. Frågan om otjänligt försök är central i svensk rätt och håller på att skärpas. Se lagrådsremissen om utvidgat försöksansvar 16 oktober 2025 och den politiska debatten om försök utan verkligt barn Debatt – Expressen.

Till sist finns frågan om rättssäkerhet och proportionalitet. Svensk brottsprovokation är dåligt lagreglerad i dag. När ett lagstöd nu föreslås måste det vara knivskarpt. Annars får vi JO-ärenden, ogillade åtal och bortkastade förundersökningar. Se regeringens uppdrag om lagreglering Dir. 2024:44.

Källor

Leave a Reply

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *