I förra veckan skrev vi om Åkessons lögner och hans krav på folkomröstning. Efter att ha sett mytspridningen i flödena konstaterar vi följande: delar av SD:s begåvningsreserv har nu nåtts och därmed börjat inbilla sig att Socialdemokraterna faktiskt har vetorätt i riksdagen. Det handlar om extrem faktaresistens och är riktigt oroande att fullvuxna röstberättigade idioter, bonnläppar och rasister med obefintlig självinsikt springer runt mitt ibland oss med den sortens ”kunskap”. Se hur påståendet formulerats i medierna SVT, Omni, SvD.
Därför har vi valt att fokusera ytterligare en gång på att förklara hur verkligheten fungerar. I den här texten har vi tagit mer sikte på faktaresistensen, snarare än Åkessons krav på folkomröstning.
Varifrån kommer myten om S-vetot
Myten började alltså inte på Facebook, men den massproduceras där. Källan är Åkessons eget påstående att ett tvåtredjedelskrav i den andra grundlagsomröstningen skulle ge S vetorätt, eftersom partiet ofta har mer än en tredjedel av mandaten eller väljarstödet (SVT, Omni, SvD). Ledarsidan på Dagens Arbete har dessutom påpekat vad som faktiskt står på spel – att förslaget syftar till ett starkare skydd för demokratin, inte ett partiveto.
Facebooktrådar där någon hävdar S-veto är inte bara missledande – de är intellektuella bottennapp som får en att ifrågasätta om grundläggande skolgång verkligen genomförts. När någon påstår att syftet med reformen är att förhindra att ”Sossarna får vetorätt” (och dessutom hävdar att EU-medlemskapet inte hade skrivits in i grundlagen om reglerna redan gällt 2010 – ja, du vet vem du är), då har vi passerat gränsen för redlös okunskap. Det är dumhet på systemnivå. Den sortens påståenden avslöjar inte bara en total oförståelse för hur grundlagar och veton fungerar – de visar också hur lätt människor med låg kognitiv beredskap låter sig vilseledas av ren partipropaganda. Det börjar handla om nationell läsförståelsekris i debattskrud.
Ett veto innebär att en enskild aktör ensidigt kan blockera ett beslut. Riksdagen fungerar inte så – då hade inte ens några mandat från olika partier behövts. De flesta beslut tas med enkel majoritet – fler ja än nej – punkt.
Det finns kvalificerade majoriteter för särskilda fall, men det är inte veto.
Exempel: riksdagsordningens huvudbestämmelser kan ändras antingen genom två beslut med val emellan eller genom ett enda beslut med tre fjärdedelar av rösterna och mer än hälften av ledamöterna (Riksdagen: Sveriges grundlagar och riksdagsordningen).
Grundlag stiftas genom två likalydande beslut, med ett val emellan. Det är svensk konstitutionell elementa Riksdagen – RF 8:14.
Bindande folkomröstning i just grundlagsfrågor
Här finns ett verkligt minoritetsskydd – och det tillhör väljarna, inte ett parti. Om minst en tiondel av ledamöterna begär det och minst en tredjedel röstar för begäran, ska en folkomröstning hållas samtidigt med riksdagsvalet. Förslaget faller om fler röstar nej än ja och nejsidan dessutom är fler än hälften av dem som lämnat godkända röster i riksdagsvalet.
Källor: Riksdagen – bet. KU2 2025/26, Proposition 1978/79:195, Rättslig översikt på lagen.nu, RF 8:16 – Regeringsformen, Valmyndigheten – folkomröstningar, Riksdagen: Folkomröstning.
Det här är raka motsatsen till ett partiveto. Det är en spärr som ger folket makten att säga nej.
EU och kvalificerade beslut – inte heller ett veto
Sverige kan överlåta viss beslutanderätt inom EU, men då krävs antingen tre fjärdedelars majoritet bland de röstande och mer än hälften av ledamöterna, eller den ordning som gäller för grundlag RF 10:6 – förarbetsstöd. Återigen: kvalificerad majoritet är inte ett veto för ett enskilt parti.
Myten om S-vetot
Åkessons påstående att ett tvåtredjedelskrav i andra beslutet skulle ge Socialdemokraterna vetorätt bygger på en fullständig begreppsförvirring – ett logisk klavertramp som till och med SvD och Omni har redovisat utan att kunna rädda resonemanget. Han låtsas att minoritetsskyddet i grundlagen skulle innebära att S kan blockera allt, när det i själva verket bara kräver bred förankring oavsett vilka som råkar utgöra mer än en tredjedel av riksdagen.
Att kalla ett sådant skydd för ”S-veto” är lika intelligent som att kalla brandlarmet för en mordkomplott. Sverige har redan sedan länge ordningar som kräver bred enighet i konstitutionella frågor – själva syftet med att skydda grundlagen enligt RF 8:14–17. Till och med justitieministern har påpekat att det är praxis att söka sådan enighet, vilket varje någorlunda insatt aktör vet.
Vill någon ändå försöka runda spärren finns ett demokratiskt korrekt sätt: begär en bindande folkomröstning enligt RF 8:16. Lycka till med att övertyga väljarna om det här haveriet.
Fakta för idioter
Vanliga lagar kräver bara enkel majoritet – fler ja än nej – vilket framgår tydligt på Riksdagens egen sida. När det gäller grundlagar är det betydligt mer krävande: två likalydande beslut med ett riksdagsval emellan, enligt Regeringsformen 8 kap. 14 §. Det här är alltså själva kärnan i ett stabilt konstitutionellt system, inte någon partipolitisk spärr.
Om en minoritet i riksdagen anser att ett grundlagsförslag gått för långt, kan den dessutom begära en folkomröstning. Det står i Regeringsformen 8 kap. 16 §, där det framgår att förslaget faller om fler röstar nej än ja och nejsidan dessutom utgör mer än hälften av de giltiga rösterna. Det är alltså folkets skydd mot dumhet, inte partiets.
Riksdagsordningen har också en egen säkerhetsventil: vissa bestämmelser kan ändras i ett enda beslut om tre fjärdedelar av ledamöterna säger ja, vilket förklaras på Riksdagen.se om grundlagar och riksdagsordningen. Och när det gäller överföring av beslutanderätt till EU krävs antingen tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av ledamöterna, eller samma procedur som vid grundlagsändring enligt Regeringsformen 10 kap. 6 §. Kort sagt – det finns spärrar, men inga veton.
Att Sverige dessutom numera är medlem i EU framgår direkt i Regeringsformen 1 kap. 10 §. Den bestämmelsen kom till genom just det förfarande som Åkesson nu verkar tro inte existerar. Det har också analyserats ingående i Svensk Juristtidning (SvJT). Påståendet att en tvåtredjedelsregel skulle ha förhindrat det är, för att uttrycka det milt, en efterhandskonstruktion byggd på total okunskap.
Tips från coachen
Om någon påstår att S har vetorätt i riksdagen kan ni be dem peka på paragrafen. De hittar ingen, för den finns inte. Det som finns är långsiktiga spärrar mot att tillfälliga opinioner slår sönder spelplanen över en mandatperiod. Det borde även en hobbykonstitutionalist klara av att läsa ut ur grundlagen.
Källor
- Riksdagen: Beslutar om lagar
- Riksdagen: Stärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende – bet. KU2 (2025/26)
- Riksdagen: Folkomröstning
- Valmyndigheten: Folkomröstningar
- RF 8:14-18, 10:6 – konsoliderad lydelse hos riksdagen.se
- Mediebevakning av SD:s påståenden: SVT, Omni, SvD
- Analys/ledare: Dagens Arbete