2016 sade Kent Ekeroth att ”de som inte är medborgare inte ska få uppta våra gator och torg för att demonstrera, obstruera etc”. Han konstaterade i efterhand att det ”blev ramaskri” – vilket inte är särskilt märkligt, med tanke på att han positionerade sig som ett högljutt exempel på den sortens chauvinistisk exkluderingslogik som länge gött svensk rasism.
Nu, 2025, påstår han att han hör allt fler som säger samma sak. Inte heller det förvånar – kretsen han valt att omge sig med lever på att bekräfta fördomar och upprepa historiska felslut.
Han avslutar sitt resonemang med de pompösa orden ”Vad Var Det Jag Sa?”. Här visar han upp en egen liten världsförvrängning: det han påstår sig ha sagt stämmer inte. Missförstå mig inte – han har naturligtvis sagt en massa skit, men jämfört med vår verkliga verklighet så är han helt förlorad. Han försöker ändå sälja det som profetia.
Ekeroth drev linjen att asylsökande inte skulle få röra sig fritt i Sverige och att de borde hållas i förvar SVT, 2016-08-09. Han argumenterade också för att asylsökande inte skulle få demonstrera – något som väckte bred kritik i samtiden SVT, 2016-08-09: ”Det här är att gå för långt” och bemöttes direkt av demonstranter SVT, 2016-08-09.
Här blir skillnaden mellan Ekeroths retorik och den faktiska rättsutvecklingen avgörande. Hans idéer från 2016 – om att neka asylsökande demonstrationsrätt och inskränka deras rörelsefrihet – fick aldrig något genomslag i lagstiftningen. Tvärtom möttes de av omedelbar kritik från både civilsamhället och juridiska experter, och under de följande åren bekräftade domstolar och utredningar att mötes- och demonstrationsfriheten gäller var och en på svensk mark.
I regeringsformen 2 kap. regleras att friheterna gäller oavsett medborgarskap, och endast kan begränsas genom lag och inom snäva ramar: av hänsyn till ordning och säkerhet vid sammankomsten, till trafiken, rikets säkerhet eller för att motverka farsot RF 2:24 (gällande lydelse). Polismyndigheten tillämpar detta via ordningslagen Ordningslag (1993:1617) 2 kap. och rättspraxis bekräftar att tillstånd inte kan nekas kollektivt på grund av status som asylsökande.
En statlig utredning så sent som 2024 underströk återigen att friheterna gäller alla individer på svenskt territorium SOU 2024:52, s. 75 f.. Därmed står det klart att Ekeroths program varken implementerades eller är förenligt med gällande rätt. Hans utspel förblev just utspel – politiskt positionerande utan rättsligt fäste.
Historiska paralleller
Ekeroths idévärld följer en välkänd svensk- och europeisk historik: en drift att sortera människor i kategorier som kan avskiljas och kontrolleras.
- Arthur de Gobineau lanserade 1853–55 tanken att civilisationer förfaller genom ”rasblandning” och byggde en hierarki mellan människor Gallica, vol. 1, vol. 2.
- Alfred Ploetz formulerade 1895 rashygienens program – att staten ska skydda ”rasens duglighet” – och argumenterade för långtgående selektion Ploetz 1895, fulltext.
- Herman Lundborg populariserade svensk rastypskartläggning i Svenska folktyper (1919) Uppsala skanning via Wikimedia.
- Rasbiologiska institutet i Uppsala inrättades genom riksdagens beslut 1921 – staten skulle ”befordra folkets och rasens utveckling i sund riktning” Prop. 1921:114 (riksdagens databas), följt av organisationsreformer Prop. 1934:155.
Vi vet hur det slutar när staten gör vissa grupper till ett särskilt ordningsproblem: med registrering, inlåsning och stegvisa undantag. Att 2016 kräva att asylsökande vare sig ska få demonstrera eller röra sig fritt – och 2025 skryta om att man ”fick rätt” – är inte bara en politisk poäng. Det är en kontinuitet som luktar illa för den som kan sin idéhistoria.
Fakta som inte ändras av caps lock
- 2016 års utspel: Ekeroth förespråkade förvar och inskränkt rörelsefrihet för asylsökande samt nekad demonstrationsrätt SVT 2016-08-09, SVT 2016-08-09, SVT 2016-08-09.
- Gällande rätt 2025: Mötes- och demonstrationsfriheten skyddar var och en; begränsningar är möjliga endast inom RF:s ramar och via ordningslagen RF 2:24, SOU 2024:52, Ordningslag 1993:1617.
- Historisk kontinuitet: Från Gobineau via Ploetz och Lundborg till statligt rasbiologiskt institut – idén om att vissa grupper ska ”hållas på plats” har prövats och fördömts Gallica 1853–55, Ploetz 1895, Lundborg 1919, Prop. 1921:114.
Att göra undantag i grundlagens friheter för en särskilt utpekad grupp – asylsökande – är en uppförsbacke mot samma sluttande plan som vår historia redan varnat oss för. Vi har varit där. Vi tänker inte gå dit igen.