Expo publicerade 1 juli sin granskning I ministerns närhet: en 17‑årig nära anhörig till en icke‑namngiven minister har rekryterat ungdomar till vit‑makt‑scenen, poserat med Aktivklubb Sverige och samarbetat med en NMR‑aktivist. Två dagar efter att extremisten lade upp en tränings‑selfie blev han åtalad för grov misshandel efter ett överfall mot en funktions‑hindrad man.
Ministern själv följer det privata konto där extremisten hänger. Säpo – som alltså sitter med mandat att avlyssna halva landet – hade ingen aning. Eller så säger Säpos sekretess att dom inte får berätta vad de verkligen vet.
Efter att våra medarbetare gått igenom hundratals poster, trådar, spekulationer och motstridiga källor ser läget ut så här:
- Vi har en del verifierbara fakta – men få, och nästan alla kommer från Expo: ett anonymiserat åtal, skärmdumpar och loggar som bara redaktionen har sett.
- Vi har propagandan – Samnytt spinner en 15‑årings‑vinkel utan att visa ett enda primärdokument; åldern är deras egen uppfinning.
- Vi har rykten – Flashback & X slumpar namnlappar som ingen kan belägga.
Detta är allt som finns öppet i skrivande stund. Resten är spekulation, institutionella tystnader och infotainment.
Och mitt i detta sitter regeringen – urloggad, osynlig, oförmögen. Sekretessen i fallet vilar sannolikt på grunder som rör rikets säkerhet, inte på något allmänt medietaktiskt övervägande. Men när hotet flyttar in i barnrummet räcker det inte att tiga. I synnerhet inte när sådant snack annars passar bra i andra sammanhang utan att någon lyfter på ögonbrynen. Eller när någon protesterar mot folkmord och hängs ut av DN.
Vill man ha förtroende i säkerhetsfrågor måste man tala klarspråk: hur hanterar man risken utan att släppa lös ett drev mot minderåriga – och utan att låtsas som att ingenting har hänt?
Samnytts vanföreställningar om en ännu yngre utpekad
Dygnet efter Expos publicering klämde Samnytt ur sig en mot‑story: ”Det är ingen 17‑åring – det är en 15‑årig pojke och han har inte gjort något!” – komplett med krokodiltårar om att Expo ”hänger ut barn”. Bevis? En domstols‑handläggare som säger att pojken inte finns i öppna belastnings‑register. Det hade han inte gjort om han åtalats som 17‑åring heller, men logik är inte Samnytts paradgren.
Ryktenas urangrop: Flashback & X
När myndigheter och riksmedia tiger fylls vakuumet av forumskvaller. På Flashback blev tråden ”Expo: minister har nära anhörig …” omedelbart gissnings‑leken från helvetet. Flera namn dök upp.
| Gissning | Grund | Bevis | Status |
|---|---|---|---|
| Johan Forssell (M) | Har tonårsbarn – men i den ålderskategori som alla pekar på. | Copy‑paste‑kedjebrev med namnet ”Gustaf Forssell” | Nada, bara klotter |
| Ulf Kristersson (M) | Tre adopterade döttrar i rätt ålder. | ”Känns rimligt”‑argumentation | Åsikts‑tetris |
| Diverse KD- och M‑ministrar | ”De snackar ju värderingar”. | Inga länkar | Forumgas |
Trots hundratals inlägg: ingen alias‑dump, ingen tränings‑bild, inget åtal med diarienummer. Allt bygger på att någon ”känner en källa”. Ändå har man – inte genom Flashback specifikt – kommit fram till att det är Forssells tonårsbarn som är den anhöriga.
En minderårig i hemmet bygger alltså nätverk med USA‑listade terror‑organisationer – och statsrådet märker ingenting? Säpo märker ingenting? Eller så förnekar Säpo allt på grund av sekretess.
När Expo ringer stänger familjen ner konton och går i flyktläge. Regeringen svarar med ett generiskt ”kraftigt överdrivet” via anonym källa. Så fungerar svensk krishantering 2025: låt alternativ‑medier och chattrum leka Cluedo medan Ryssland tar anteckningar.
Tobias Hubinette (forskare, vänsteraktivist) spikar fast elefanten i rummet:
Sonen frågar pappa ministern när ”rasfrämlingarna” ska stoppas. Har sonen radikaliserat sin far? Har sonen påverkat politiken?
Hubinette påminner om hur ministern nyligen gödslat X med allt radikalare migrations‑utspel – exakt det sonen drömmer om. Han kallar frågan ”förbjuden” men oundviklig: är regeringspolitiken kidnappad av en tonårs‑nasse i familjegruppen?
Joakim Lamotte (professionell ilska‑influenser) tuggar samtidigt sitt vanliga köttben:
”Vem vill skaffa barn i ett land där man inte vågar släppa ut dem?”
Statsrådets barn är väl just utsläppta, din jävla idiot?!
Nej, han pratar om helt andra saker. Som om fokus behöver justeras, för att allt annat ska glömmas bort. Nazister i Aktivklubb, som går ut och spöar andra om nätterna är väl bra? Nej, just det. Det kanske är därför man inte vill släppa ut sina barn – på grund av såna som Lamotte.
Lamotte kontrar med att Barnafödandet rasar, för att invandrar‑gäng våldtar, klaner styr och svenska killar får självkänslan krossad. Han vrålar om ”utredningar, konferenser, rapporter” som inte vågar säga ordet sanningen – att Sverige blivit farligt för svenskar.
Hubinette oroar sig för att nazist‑sonen driver politiken längre högerut; Lamotte menar att politiken inte gått höger nog. Båda skjuter mot samma mål – regeringen – men från varsin skyttegrav. Så vem ska vi lita på?
- Expo slår ner med dokument, åtal och skärmdumpar (maskerade).
- Hubinette undrar om ministern själv har svalt sonens ideologi.
- Lamotte skriker att sonens dröm redan är verklighet – Sverige är otryggt, svenskar flyr barnafödandet.
- Forssell själv? Har i åratal vrålat om föräldraansvar, gränssättning och att våld och kriminalitet måste förebyggas hemma – inte minst på X. (Källa: Expressen)
En regering som anklagas för både att gömma en nazist‑son och att inte vara tillräckligt nazi för att ”rädda landet” – är det ens möjligt att ta sig ur en sån motsägelse med trovärdigheten i behåll? Allt medan Säpo fortfarande försöker hitta wifi‑lösenordet till familjens gruppchatt.
Forssells föräldraansvar – när tweetkatekesen skär sig mot verkligheten
I flera år har migrations‑ och föräldramoralsministern (M) malt samma refräng: föräldraansvar löser gängvåldet. Expressen lät honom nyligen kalla just föräldraansvar ”helt avgörande” i kampen mot kriminaliteten.
”Tänk så känsligt det tydligen är för vissa att påpeka att föräldrar har ett ansvar för sina egna barn.” – Johan Forssell, tweet 18 feb 2021
”Det handlar inte om att slå mot de föräldrar som redan engagerar sig i sina barn.” – tweet 16 feb 2021
”I Sverige är vi vana att alltid förklara kriminaliteten som samhällets ansvar. Det måste vi ändra på.” – tweet 1 aug 2021
Men om sonen enligt expo‑spåret drar på sig kamouflagehuvan för Aktivklubb, då? Plötsligt är det tyst. Inga pressutspel om ”var fanns föräldraansvaret?”. Inga debattartiklar om skadestånd. Bara sekretess och anonyma dementier.
Vi på Kollapsminoriteten konstaterar att det alltid är lätt att skrika ”var är föräldrarna?” – tills det ringer från Säpo och frågan landar hemma vid köksbordet. Då är det plötsligt staten, pressetiken och rikets säkerhet som måste ”ta ansvar”.
Mathias Cederholm om det osynliga gränssnittet mellan öppet och slutet
Historikern Mathias Cederholm påminner om varför storyn är så svår att nagla fast: den högerextrema miljön lever i dubbla lager. Öppet ser vi bara fluffet – ett fåtal symboler, nån gym‑selfie, kanske en klistermärkes‑bild. Det riktiga radikaliseringsarbetet sker i slutna chatter, ofta under anonyma alias, där sifferkoden 1312 och vit‑makt‑memes delas som fredagsmys.
Cederholm listar klassiska varningsflaggor:
- Slutna grupper + flera anonyma konton per person
- Taggning av varandra i ”skarpa” träningsbilder
- Rekryteringsaktivitet mellan grupper som Aktivklubb Sverige, Det Fria Sverige och NMR
- Gradvis upptrappad retorik – från memes till “dags att gå från ord till handling”
Hans poäng: ministrar måste ha koll på vilka deras ungdomar följer och interagerar med online – annars smyger extremismen in genom familje‑wi‑fin när Säpo blundar. Och tills etablerade medier vågar sätta namn på ansvariga får vi hålla kommentarsfälten rena från obekräftade doxxningar, hur mycket sociala medier än kokar.
”Varningstecken kan ofta ses öppet – men den riktigt hårda propagandan droppas sällan i eget namn.” – Cederholm
Med andra ord: mystiken består. Cederholm ger oss kartan över hur nätverket arbetar, men destinationen – vilken minister – är fortfarande dold bakom sekretess och tvivelaktiga rykten. För först vill vi gärna se ett offentligt uttalande om den här incidenten.
Aktivklubb: en organiserad ungdomsmilis
Aftonbladet fyller på Expos bild med en egen genomgång av Aktivklubb-fenomenet: målet är att bygga ”en milis av unga nazister” – lokala celler som tränar kampsport, kondition och vapenhantering för ”den kommande kampen”. Artikeln beskriver hur nätverket delar upp Sverige i regioner, rekryterar via gym och MMA‑klubbar och uppmuntrar anonym taktisk träning snarare än demonstrationer.
Detta passar kusligt väl in i Expos timeline: den 17‑årige misshandelsåtalade var på just ett sådant träningspass när han taggade ministerns anhöriga. I praktiken har vi ett pussel där Aftonbladet nu levererar manualen (hur Aktivklubb organiseras) och Expo levererar caset (vad som händer när ett statsråds familj råkar ingå i manualen).
”Syftet är att bygga lokala enheter redo att agera när tiden är mogen” – Aftonbladets källa ur säkerhetstjänsten.
Med detta blir frågan ännu mer brännande för regeringen: sitter en av deras egna familjemedlemmar i startfältet för en fascistisk ungdomsmilis? Sekretess eller ej – svaret behövs innan ”tiden är mogen”.
