Joakim Lamotte lanserar sin senaste helt horribla martyrshow med en fråga som redan i rubriken signalerar en helt ny nivå av övertramp: Varför föds det barn i Gaza mitt under krig?
Vad är det för jävla idiot som ställer såna frågor?
Gissa.
Varför väljer man att vara idiot Jocke?
Svaret på hans fråga är lika enkelt som hans resonemang är felaktigt – kriget stoppar inte biologin och människors livsbeslut görs sällan i lugna Excelark eller i Lamottes incel-källare. Ja, vi vet att han har en sambo-liknande relation – och ja, vi tycker synd om den han lever ihop med även det troligtvis är så att hon är funtad exakt likadant som han. Men det är inte det vi ska prata om här! Vi ska som vanligt prata om hur stor idiot han är den här gången. Se videon vi svarar på i slutet – förutom den svarar vi dock även på innehållet i substacken som vi fick helt gratis i mailboxen.
Lamottes chockfråga visar exakt hur lite han förstår om världens konflikter. Att barn föds under krig är varken nytt eller konstigt – det är en konsekvens av biologisk reproduktion och sociala förutsättningar. Han moraliserar över naturliga processer som om verkligheten vore ett debattinlägg på Facebook. Vad som är konstigt är hans totala frånvaro av både vett, moral och sans. På tiktok hittar vi en video, där han onekligen befinner sig på högvarv i ett märkligt och groteskt flämtande, med klassisk upprörd Lamotte-röst.
FN-larmet om 14 000 spädbarn – vad stod det egentligen?
Lamotte förvränger FN:s varning om att 14 000 barn riskerar att svälta ihjäl. I verkligheten gällde siffran barn mellan 6 månader och 5 år som riskerar svår akut undernäring under perioden april 2025–mars 2026 enligt IPC. Inget om 48 timmar. Att förväxla det med direkt död är antingen intellektuell slapphet eller medvetet vilseledande.
Att 183 barn föds varje dag i Gaza är inte ett sensationellt mysterium. Det är en normal följd av ett högt födelsetal i en befolkning med låg medianålder. International Rescue Committee har rapporterat dessa siffror i samband med krisen. Enkel demografi, inte ett ”obegripligt fenomen”. Det är Joakim Lamotte som är obegriplig. Inte barnafödande.
Stockholm-jämförelsen
Cherry-picking deluxe. Lamotte jämför Gaza med Stockholm som om befolkning, ekonomi, ålder och livsvillkor vore identiska. Det är ett räkneexempel (”40 tusen miljarder”-principen?) som får en gymnasielärare att gråta blod. Det är både ovetenskapligt och förolämpande korkat. Men hans följare är korkade, så det är inte så konstigt att han slänger fördummande innehåll på ett fördummat följeskap.
”För även om denna nyhet inte stämde så råder det ingen tvekan om att barn lider i Gaza. Och barn verkar det finnas gott om, även nyfödda sådana. Enligt den globala organisationen International Rescue Committee (RESCUE) föds varje dag 183 barn i Gaza. Det kan jämföras med Stockholms stad där det föds 32 barn varje dag. Med hänsyn taget till befolkningsmängd föds det därmed tre gånger fler barn i det krigshärjade Gaza varje dag jämfört med vår huvudstad.”
– Joakim Lamotte, Substack
”I andra krig minskar barnafödandet”
Eeep – fel igen! Fertilitetsforskning visar att barnafödande inte alltid minskar i krig. Det kan till och med öka. Faktorer som kulturell motståndskraft, identitet och förluster driver detta. En longitudinell studie på palestinska kvinnor (2009) visar att dödligt våld kan korrelera med ökad fertilitet.
”I andra krig och konflikter, som exempelvis andra världskriget, kunde man se hur barnafödandet kraftigt minskade i Europa. Även i Sverige, som var neutrala, minskade barnafödandet på grund av oroligheterna. Efter kriget, när fred åter rådde och människor kände sig tryggare, kom en babyboom.”
– Joakim Lamotte, Substack
När datan tar slut tar rädslan vid. Lamottes retorik glider in i klassiska, fientliga narrativ om muslimska män och kvinnor. Det är osakligt, fegt och rått. Att förskjuta skuld från bomber och blockader till förlösande kvinnor är definitionen av intellektuell ohederlighet.
Mordhoten är inte heller någon ursäkt för falska narrativ. Att Lamotte får hot är fruktansvärt – men på något sätt förståeligt, för han vet exakt hur man upprör folk som är villiga att ta sig dit, hela vägen – men inte heller en ursäkt för att dra alla kritiker över samma kam. Kritik är inte hat. Att förväxla dessa är en medveten strategi för att slippa försvara sina påståenden.
Vad borde vi prata om?
Kuvöser utan bränsle. Förlossningar utan smärtlindring. Gravida kvinnor på flykt. Förstörelsen av hälsosystem. Det är de verkliga frågorna. Inte moralpanik över naturliga födelsetal. Lamottes så kallade mysterium? Det finns inget mysterium. Det finns biologi, samhälle och så krig. Men för Lamotte är det viktigare att spela chockad än att förstå och vara lite av en jävla idiot, för att använda korrekt språkbruk här. Han gör inget avslöjande. Han gråter och ger sig på folk. Det är en dimridå med total ord-diarré. Och han hoppas att vi inte ser igenom den. Men alla, utom hans nazistkompisar gör just det och ser igenom den.
Den som har ett uns av moralisk ryggrad vet detta: man dödar inte varandra. Punkt. Det är inte kontroversiellt, det är ett mänskligt grundläge.
