BORÅS, 10 augusti 2024
En röd Saab plöjde rakt in i ett propalestinskt demonstrationståg på Österlånggatan i Borås. Flera personer tvingades kasta sig undan för att undgå att bli överkörda. Två personer skadades lindrigt. Men det var inte bara kollisionen i sig som skakade Sverige – utan myndigheternas handfallenhet. Enligt en tolkning vi gjort från Näthatsgranskaren och Tomas Åberg hade attacken troligtvis kunnat stoppats.
Tidig underrapportering och sena reaktioner
Inledningsvis rubricerades inte händelsen som hatbrott. Trots att flera medier redan den 13 augusti rapporterade om förarens rasistiska inlägg i sociala medier – inklusive uttryck som ”slakta på” och att ”palestinier är bäst döda” (Dagens ETC) – dröjde det till den 19 augusti innan brottsrubriceringen ”hets mot folkgrupp” tillkom, efter en privatperson skickat in en anmälan med dokumenterade inlägg.
Brottslingens bakgrund fanns i polisens register
Organisationen Näthatsgranskaren (NHG) hade redan i december 2022 anmält föraren för systematiska brott av typen hets mot folkgrupp under åren 2017 till 2022. Trots omfattande dokumentation valde polisen att inte inleda förundersökning, och denna tidigare anmälan har inte återanvänts i den aktuella utredningen. NHG menar att en enkel inre spaning hade räckt för att koppla föraren till detta bakgrundsmaterial.
Tomas Åberg, grundare av NHG skriver i ett inlägg på Facebook
Jag kan faktiskt inte förstå hur polisen kan missa att direkt göra vad som kallas en ”inre spaning”.
Det hade kommit fram att han anmälts för systematiska hatbrott tidigare, och att han fortsatt med sådana brott rent av bara dagen innan han körde in i demonstrationen.
Mediala avslöjanden drev förundersökningen framåt
SVT rapporterade den 22 augusti att föraren delgivits misstanke om hets mot folkgrupp SVT. Men först den 30 april 2025 väcktes åtal, inkluderande försök till grov misshandel mot samtliga ~70 demonstranter samt hets mot folkgrupp för de publicerade inläggen SVT.
Tomas Åberg, som tidigare mött föraren i rättegång, beskriver honom som oberäknelig och med ”en självbild rätt lik den man ser hos Trump”. Han menar att det var ett impulsivt agerande, men att föraren varit likgiltig inför risken att någon kunde skadas eller dödas. Detta bedöms som ett ”likgiltighetsuppsåt”, vilket är centralt för att kunna fälla någon för försök till grov misshandel.
NHG har även påpekat att polisen inte genomfört några sökningar på den misstänktes sociala medier i samband med händelsen, trots att dessa inlägg var allmänt tillgängliga redan innan brottsrubriceringen ändrades. Detta tyder på en allvarlig försummelse i utredningsarbetet.
Ett systemfel inom polisens hantering av hatbrott
Fallet har blottlagt en djupare systembrist inom svensk polis när det gäller hantering av hatbrott. Bristen på automatiska kontroller mot tidigare anmälningar och den sena reaktionen på medial rapportering tyder på antingen ovilja eller inkompetens – inget av det är acceptabelt i en rättsstat. NHG:s kommentar till polisens hantering är tydlig:
Efter att vi gått igenom förundersökningen och åtalet, så står det klart att polisens senfärdighet i inledningsskedet och vad det verkar även en ovilja att utreda hatbrottsmotivet, har skadat utredningen.
Detta är inte bara en fråga om enskild inkompetens – det handlar om att rättsstaten inte förmår skydda sina medborgare när det verkligen gäller. Om den misstänkte hade kontrollerats redan i december 2022, eller om polisen agerat direkt på mediala uppgifter, kunde denna attack ha förhindrats. Att det inte skedde är inget annat än ett monumentalt misslyckande.
